31 juli 2012

Brevet till prästen

Snart-femåringen har haft sin första encounter med döden-döden-drömmar. Det tog två nätter i föräldrasäng att fly hemsktankarna. Själv har jag en något ansträngd relation till död, sepass att jag i höst måste ta tag i det.

Mamma löste en av mina första dödskriser lätt och elegant, det var det här med urna eller kista. Brännas - gör inte det ont? Grävas ner - blir inte det väldigt mörkt och trångt? Det hela ältades en del tills mor min gjorde en pedagogisk manöver och skrev brev till prästen. Till prästen stod det på kuvertet, och i brevet ca Jessika Nyström vill begravas i kista. (Eller om det nu var brännas i urna.) Och där tog de funderingarna slut. Att brevet aldrig lämnade kökslådan reflekterade jag inte över.



30 juli 2012

Tolkningsföreträde

Alma, Johan och jag. Lilla trion som förstår Sigge allra bäst i hela världen. Vi tre tillhör hans innersta krets; äger tolkningsföreträde. Det känns familj, det känns vansinnesfint. Ibland hör/förstår Alma allra bäst, och får tålmodigt förklara för oss gråpäron.

Zig Zag är i en festlig språkfas; härmar ljud och ord heldagar och babblar konstant - ibland viskar han för sig själv. Meningsuppbyggnaden är gulligt inkorrekt och han slösar inte med ord i onödan.

Håg. Kommer inte ihåg.
Munnen, pappa? Vad har du i munnen, pappa? (Svaret: pappa tuggar på tungan)
Vantar. Höver. Jag.
Vara med. Jag.
Heller. Jag vill inte.

Han kapar ett och annat ord i bäbä också, listen up:





Hyperaktiverad

Idag: topsade kylen.

Jomen det är ju så, att när tid finnes och man befinner sig mitt i en duktigt lång viloperiod finns plötsligt bottenlösa energidepåer. Nu: hamstras förråden upp, knådas mentala surdegar från gud-vet-när, genomförs totala, perfekta personlighetsförändringen och implementeras utvecklingsprojekten. Hyperaktiviteten, baby, om jag bara hade en lillpjött övriga 11 månader.

Ofta: stort antal parallella aktiviteter, osäker målgång. Ofta: stokastiskt initierade insatser, inte nödvändigtvis i prioordning. När jag tixempelt öppnade kylen i morse var det ca tomt och hence redo för the total rensning. Lite trasa, tops och diskmaskin senare - och hey gorgeous!



28 juli 2012

Nytt och bättre liv på måndag

Sträckan Ragvalds-Ume, långdragen som ett segt jenka. Ylande trötta barn, väsande trötta föräldrar med gemensam tanke: ÄR VI INTE FRAMME SNART?

Nånstans efter Gumboda tänkte jag att nu får det dras ett tjockt streck. Här slutar det. När jag kommer hem blir det extrem jävla helrenovering, katarsis och tarmsköljning. Rättning i alla led, fokus!, bot och bättring. Hela dagens outfit landade vid tvättmaskinen, allt ska bli rent och fräscht. Även jag. Fräscha till håret, klippa naglar. Bli mer effektiv och mindre väsig. Fixa förråd, skapa ordning, leka mer med barnen, sluta sommarsvulla, sjukgymnastikträna.

Fast nu, nu ligger jag i sängen. Allt det där kan jag göra imorgon. Eller måndag, jo måndag är en bra dag att börja sitt nya liv på.

24 juli 2012

Sus och brus

Sova säng. Brus nånstans. Är det nån apparat som står på, undrar jag lite.

Men nej, det är ju träden på lägdan som susar så sömnigt. För luftfönstret sitter i och bjuder in alla sommarljud, de lågmälda och de högljudda. Tranorna ekar förbi. Inandet. Sädesärlorna vippar på gräsmattan. Fladdermössen (de inte så älskade) piper runt. Traktorerna har inte sovmorgon. Mu, kossera, kossera. 

Livet på landet.

20 juli 2012

Jumper och jumpsuit

I give you: dagens husman, min nyaste, snajsigaste och ändå: mysigaste. Pippi all over, från jumperfabriken.se som disajnar stickekoftor, jumprar och frotteklänningar med 70-talssmaker. Nu dessutom: passepåpriser..

Men schyrre då Jumperfabriken, kan ni inte göra plyschoveraller, typ jumpsuit vuxensize, Onepiece Original/Originelle? Johan skulle köpa en per omgående, lovar.

 

17 juli 2012

Matig glass

Fint/konstigt när mat blir glass och glass blir mat. Lätt att jag tar den här istället för vitlöks- eller surströmmingsglass. Men vi är överens om att frukt inte är godis - åtej?


16 juli 2012

Packa mammas kappsäck

Det här med packlistor, hörrni, en utopi? Jag har halvförsökt lite olika varianter, men NU mina vänner. Nu blire ordning!!

14 juli 2012

Liten hand i stor hand

Att hålla ett barn, mitt barn i handen: vackert och oväntat hjärtknipande.

En barnhand, så behändig och pytte och mjuk. Slinker lätt upp i min. Söker bekräftelse, hittar sin plats. Griper tag och håller fast, kramar. Vill känna sig utvald. På den lilla kontaktytan ryms så mycket. Trygghet, tillit, kärlek, samhörighet, närhet. Ja, som man säger: passar som liten hand i stor hand.

Jag håller ett litet liv i min hand, i mitt hjärta.

Överklassafari

Vi rör oss i synnerligen snofsiga sammanhang. Torekov/Båstad - vaskarnas, bratpackens och gammrikingarnas paradis, där teenisarna bär Hunter-stövlar, dinglar Prada-väskor och sniffar Gucci. Det ryktas att 9 av 10 av Porscharna som glider runt under tennisveckorna är hyres. Hence: det är viktigt att flasha, och har man inte stålars nog för att äga så får man hyra.

På få andra platser har jag känt mig så mycket kusinen från landet. Jag åberopar norrländsk charm-klausulen och brer på med bredaste bondskan (nåja, jallefall nasalt skelleftemål). Räknar iskallt med att skåningarna tycker att det är bedårande exotiskt.

För en norrlänning motsvarar Bjärehalvön lyxen, stämningen och vädret på en liten rivieria, säg i Frankrike. Det är ju som förgjort att denna skön- och mysighet inte ska vara tillgänglig för alla, oavsett placering i taxeringskalendern. Lyx für alle, liksom.


Överklassafari, förresten. Solsidan fick något motvilligt ta emot studiebesök av folk som ville betrakta "Sveriges rikaste utsugare". Heta kommentarer från båda håll - här en.

12 juli 2012

Personlighet personifierad

Felicia, Lydia, Belinda, Pepita, Diana, Bobby (enda ♂), Tilda, Tyra och just nu: Edit, Iris.

En rad viljestarka och speciella damer. Alltid två i taget, en dynamisk duo taxar, hos familjen Hedström, mönsteruppfostrade av Ove Ceasar Milan-style. En gammal i gemet, livskunnig, vis, och en valpig, nyfiken, ivrig.

Stora lär lilla hur saker och ting går till, och så förs små egenheter och erfarenheter vidare. Som lilla upptrampade taxstigen tätt tätt mot/runt huset, med avstickare mot friggen, trädgårdslandet och skuggiga busken. Som att Hedströmstaxar vet när det är deras matstund, och att det inte är lönt att tippa huvet bedjande mot husse/matte för att få mat förrän hen ätit klart. Som att när det är den enas tur att följa med husse på jakt så får den andra vackert ligga kvar på sin plats.

Denna den vackraste sorten av kamratuppfostran, likriktning if you may, till trots, de små kompakta kropparna med de mörka, kloka ögonen är väl de största, olikaste personligheterna? Tillbakadragen, tillgiven, smålynnig, ömsint, ettrig, pigg, bestämd, lurig, kelig, festlig, fartig, bekväm, egensinnig, busig, rockig, sprättig.

Taxarna, ni äger.



1 juli 2012

Kräks och kräks

En mamma med barn i sina bästa åldrar går inte på discodancing så väldans, i alla fall inte den här mamman. Men igår var det. Jag grundade med shopping spree/spirit/espirit/-sprit (eller nåja ett vinglas till lunchen) med Maria. Ost- och bubbelkväll följde, och en oväntad gruppdejt med ett annat gäng, av killsort, med en viss mängd desperata singlar.

Och så Allstars, en tjock och fin blandning av just-över-dryckesgräns, styrdans/salsasugna medelålders män vars ögon inte hinner med plötsliga sidoförflyttningar och sköna människor som på alla sätt, på sina sätt, äger dansgolvet. Krogen 2012, med hörnhånglingar, shots på rad och kräks på toagolvet och i handfatet, är identisk med Krogen 1997 bara det att jag var just-över-dryckesgräns. Men kul var det!

Från det inte så angenäma kräkset till det alldeles, alldeles underbara. Idag fick vi äntligen snusa fjunhuvud, stryka spretspinkiga ben och skuffa stålmannen/väder-spänd bäbiskropp över axel. Och det vit-klumpiga gegget som Greta la av på min vit-gul-prickeklänning (mammas? Lissans? före detta dansstass, båda hade en klara minnesbilder av att ha ägt den) kändes skär belöning.

Och så lite semester med smör på.