Några solar har passerat horisonten sen jag kickade igång klimat(ångest)kompensationsåtgärderna. Minsann, det har rört på sig. Jag och Hållbarhetsmannen har pratat mycket om vad det innebär, vad som är viktigt och vad som är svårt. En av mina kollegor har slutat köpa vindruvor, jag har köpt eko för tu(sen) och sju, tre personer har kommenterat vår stundande utlandsresa med 'jaha, ska ni åka tåg till Kenya?' (och nej, det ska vi förstås inte), jag har börjat fundera. Ambivalensen, schizofrenin. Det rör på sig.
Vi får komma ihåg att det är de små små myrstegen, taxarnas evinnerliga småtrampande som nöter upp stigen. Allt är inte bekvämt och läckert där vi går, det blir grus i skor och maskineri, gnälliga uppoffringar längs vägen och egot vill bara trippa tillbaka till sin sköna kina-fåtölj, maxa värmen och tjoffa vindruver. Iförd leopardtajts och Peggy Bundy-andedräkt.
Lätt blir det inte. Men ett första steg kan nog vara att: vilja.
Veckans miljötips (miljövänlig hemleverans)
De 10 första, viktiga stegen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar