Jag är nyfiken sommargul

Den här skrev jag för ett par dar sen, men den kom aldrig ut på da internetz. Miss Li har varit, liksom fredagsfest. Och årets lilla verklighetsflykt är implementerad och glömd. 

Jag har köpt en jävligt snygg Filippa K-klänning, det ska ni veta. Den är leksamt urringad och sådär strandenkel och skönt stadsstilig på samma gång. Jag provar den utan behå och tänker att så fint det vore att slippa stänga in dom. Släpp fångarna loss, det är vår. Damn you struktur som gör att jag känner mig okomplett, obekväm, hängig utan hållare runt brösten. Även när jag är själv.

Sinnet utvecklar liknande utbrytaraptit, precis som förra sommaren och sommaren innan den. Det kickar ofta igång med en bok, en film - om förälskelser, letandet, att utvecklas, livet. Ja det där livet som är utbrytaraktigt och spännande och att-utforska. Inte livet som är dagis och 8.18-16.59 med halvtimmeslunch och hela jävla huset stormar och stora tröttheten i soffan.*

Jag vill vara som hon Saga i Karolina Ramqvists Alltings början. Stillsamt arg, obrydd yet medveten, 16 år (eller i alla fall 23) och queen, o-be-roende, ta för mig, tycka, förändra. Vara ute, träffa människor, hitta på bus, vara kaxig, skita lite i saker, skita i om jag blir omtyckt. 

Stundande femdagars egentid med Miss Li, E och L i Varberg, fredagsfest, långsovning, träningsfrenzie och det där att cykla hem lätt berusad (av alkohol, liv och möjligheter) ensammen och lycklig i ljuvljummen sommarnatt - är det närmaste jag kommer Sagas äventyrligheter. Och det räcker gott och drygt som årets lilla eskapism. 

*Nu kan orolig_läsare behöva ett par disclaimers. Jag älskar att luta mig bakåt i farmorssoffan och hetta upp kroppen och sinnet med en frejdig brasa och America's next top model eller nåt lika banalt. Varje gång S släpper alla kompishänder och leksaker och lubbar över dagisgården med ett 'Maammaaa!' dör jag en smula. Almas insiktsfulla, allvarsögda betraktelser över livet skrövlar min mun och väter mina ögon. Min man är my man, alltid. (Men okej, städning kommer aldrig vara min grej, vår grej.)