31 januari 2014

Femruari

Om du trodde att Fittstim var det enda i feministväg som gagnar/drabbar Sverige kan du med fördel läsa Sandras januarisummering

(ps: läs några även om feminism inte känns precis din grej. du skall upptäcka att du hejar på utvecklingen)

28 januari 2014

Å, den som fick läsa om makt

och kön.

Jag vet att jag har sagt det förr. Och detta skall icket vara sista gången.

Om jag styr mina barn?

Det händer att jag får frågor i stil med 'Styr du dina barn?', ibland något inlindade (i bacon eller annat skyddande hölje). De dyker alltid upp apropå jämställdhet.

Och svaret är: ja, jag styr mina barn.
Eller som jag ser det: jag/vi uppfostrar våra barn.

Så här: 
Vi ser till att de inte äter så mycket sötsaker.
De får gå och lägga sig i tid så att de vaknar pigga (nåja).
Det viktigaste är att respektera varann och att vara en bra kompis.
Vi stävjar slagsmål och retsticketendenser.
Inga konstigheter?

... och så här:
Vi maxar antalet färger i barnens garderober (Almas favvo fn är gul).
Vi peppar Sixten att leka familj.
Spajdumän är inte bara snabb, han är gullig också.
Alma spelar hockey - Sixten skulle hellre få rida.
Båda får pyssla och bygga och baka och skapa.
Vi minimerar könstypiska leksaker, och försöker snarare ge 'tvärtom'.
Huvudpersoner i böckerna byter ibland kön (för satan så många pojkar!)
Alma får vara cool och tuff (också), Sigge är en gulleplutt (också).
Lite väl mycket styrning för din smak?

Om vår styrning påverkar barnen? Ja, det hoppas jag verkligen.

Jag tycker Hanna beskriver det hela väldigt bra:



27 januari 2014

Glajjerna

Jo, jag lovade ju dig kusinEmma att jag skulle 
lägga ut en bild på Mina Nya Glasögon. 

Skitlovare, igentagare, det är jag det. 
Men här är dom (bortse från lilla märket längst ner t h). 

Om du vill ha glasögon som matchar din putmun lika najs, 
rekommenderar jag Östmans optik å det varmaste. 
Karolina heter hon med den magiska blicken för ansiktsform.


23 januari 2014

S/Y Glädjen

Jag går omkring i ett slags glädjerus. Pek- och långfinger sträcks upp i luften och stämningsflaggan är hissad. En 5- på skalan, av 5 (alltid av 5). Lycka handlar om hur nöjd man är med livet (se ovan). Och mängden positiva känslor i vardagen. In Sweden we call it a kick. Mina lyckokickar lägger sig på hög respektive låg nivå:
Ett nytt lysrör i förrådet
Springa till bussen - och faktiskt hinna med den
Matiga möten som tar oss framåt
En aw, med stans klokaste
En skaparfest, med stans kreativaste
3x gardinstänger på plats
En helg, med schtaans finaste (föräldrar)
Jag får säga som det är: jag är lycklig. Att jag ligger på historiskt (?) höga nivåer beror nog på att orken har kommit tillbaka. Och tiden. Efter en tjåkad (chokad? sjåkad?) höst var jag lite rädd att förra årets baksmälla skulle upprepa sig, men den verkar stanna hemma i år.

Utmärkande för lyckliga människor är att de (jag)

  • ägnar mycket tid åt familj och vänner (yes!)
  • har lätt för att uttrycka tacksamhet för vad de har (se första stycket
  • är hjälpsamma (jomenvars)
  • är optimistiska inför framtiden (ja och nej
  • lever i nuet (jaja, lite igår men också imorgon, och idag)
  • njuter av livets glädjeämnen (check)
  • motionerar ofta (har danssteppat ikväll, tex)
  • har livslånga mål och ambitioner (det vill jag mena)  
Lyllos mig.


20 januari 2014

16 januari 2014

upplyst.nu

Det kanske ter sig något förmätet att en som inte tänkt så mycket längre än näsan räcker plötsligt höjer rösten och åberopar nån sorts besserwisserroll. Att med viktig överläpp och självgoda klappar på egen axel presentera mina Framsteg och Framgångar inom Hållbarhetsområdet.

Men hygglo, ge mig ert allra bästa tålamod. Det är inte lätt att vara nyupplyst och peppad och frälsarsugen. Den egna erfarenheten säger mig att det är lönlöst att trycka in aldrig så välmenande pikar och små föreläsningar av typen"hållbarhet handlar inte bara om att 'ingen kan göra allt, men alla kan göra nåt' - utan om att faktiskt kicka in några uppoffringar." Tio år av Johans förmaningar och föreskrifter tog mig förvisso en liten bit. Men när Insikten slog mig i pannan med en liten gummihammare, först då kom Förändringen.

Inspiration, lockelser, övertygande fakta, lite skrämsel och så sockrade erbjudanden - no strings attached och helt förutsättningslöst och take your time och i din egen takt. Vad skulle få dig att sätta igång en större livsförändring?





Lyft mig från marken

Risken är väl att jag har lagt ut den här videon förut. Men sprolla, den är banne mig något av det vackraste jag har hört. Kombinationen av deras röster, ba wow! Missa inte slutet när han går ner lågt.

Den lyfter mig.

15 januari 2014

Leksakstipsarn:

Det här är alldeles fantastiskt! Små gosedjur med personligheter, så att man kan hjälpa (sina) barn att uttrycka känslor.







Och på tal om små gulliga figurer - det här är ett pretty kreativt sätt att presentera Metros budskap Be safe around trains (varning: låten fastnar).

14 januari 2014

Liten klimatångestminimering

78% oroar sig för hur klimatförändringar påverkar vår framtid.
73% tänker på klimatförändringarna minst en gång i månaden
88% tror att deras barn & barnbarn får ta konsekvenserna för att beslutsfattare inte tar klimathotet på allvar.

Det här var ju munter läsning, verkligen (alla frågor på 9 slides). Jag är definitivt en pinne i de här procenten. Framtidsångest är ju inte så skönt, men den ger mig drivet att bli bättre. Jag ska kunna säga till mina barn att jag i alla fall försökte jobba för deras framtid, så gott jag nu kunde och orkade och förmådde gå bortom egot och bekvämligheten. Att jag gjorde små och stora förändringar i mitt liv, ett litet men viktigt sjumilakliv i taget. En skönt konkret steg är att jag nu har bytt magasinsprenumeration.

Ut åker Hus & Hem, som inspirerar mig att köpa mer piffgrejer till huset.

In kommer Camino, som inspirerar mig att inte köpa grejer, utan att leva skönt och nedkopplat och eko. Jag har provat Camino tidigare, men vi matchade inte då. Antingen har de blivit lite mer nedtonat, 'lagom' hållbara (kanske för att passa en bredare publik än de redan helfrälsta), eller så har jag blivit mer hållbar. Eller båda.

(du är nu två klick bort från en prenumeration, hint hint)




12 januari 2014

De stora pilarna i livet

Det hör väl till att summera året som gått. Jag blir allt som oftast stressad inför denna uppgift; att minnas är inte det jag gör bäst. Men i år blir det lätt, ty livet har satt ner foten och pekat med hela handen. Johan brukar prata om att man ska följa de stora pilarna i livet - och 2013 gav mig ett gäng feta riktningsvisare att styra näsan efter.

Det var nämligen de stora krisernas år, tre stycken hann det bli. Inte genererade ur sorg och elände, utan av typen som vill en själv och andra väl, som leder en framåt. Kriser som kommer ur insikter; poletter som legat länge i fickan men som äntligen (sk)ramlat ner.

1. Min politiska kris
Jag har levlat upp nån nivå på solidaritet och empati - och hittat tillbaka hem efter lite vilsevaro (fast aldrig på fel sida gränsen). Det känns inte rimligt och ja, jag tror ordet är rättvist, att få ska ha så mycket och så många ska ha så lite.

2. Lilla klimatångesten
Det började med ett par inlägg och artiklar - och landade i något så pretto som i ett manifest

3. Fast i varumärkesträsket
I höst läste jag om grunderna i McDonald's varumärkesarbete (som kokats ner i I'm loving it) och ville kräkas en flottig big mac. Donken handlar inte om kärlek på nåt jävla sätt, ni vill bara tjäna pengar! Nu finns det långt snällare varumärken än McDonald's (t ex de jag jobbar med), men var går gränsen? Vem är snäll och vem vill vinstmaximera och hållbarhetsvägra till stjärnstoppsnivåer?

Dessa livets små jordbävningar har dragit igång 'vad ska jag bli när jag blir stor'-funderingar modell större (obs att jag trivs där jag är nu). Men krishanteringen har även fört med sig ett gäng förslag på resrutter. Jämställdhet, hållbarhet, rolig kommunikation är topplistat innehåll till nästa jobb. Polarbröd står numer högt upp på listan över arbetsgivare to be. Norrmejerier en gammal favvo.

Inspirationstack bl a till följande personer som föreläst i Umeå under hösten: Sofia Falk, vd för Wiminvest som jobbar med att få kvinnor till ledande positioner. Anna Borgeryd, styrelseordförande och hållbarhetsivrare i Polarbröd. Christina Knight som intervjuat kvinnor i reklambranschen om att vara just kvinnor i reklambranschen. Och Lotta Snickare, ledarskapsforskare.

2014 får vara året när jag summerar de nya insikterna och drar upp taktiken för Det Ultimata Jobbet.

5 januari 2014

Der Spiegel

Det händer saker i Lagrelihus, nu när tid och ork finns i stor mängd. Den nya spegeln som nu hänger på kortsidan av min catwalk closet får allt symbolisera denna febrila aktivitet. 

Gott så. 


3 januari 2014

Avgjort!

Jag googlade upp en mini rodini-tröja på rea. Fierce! 
Man är väl en follower.


Back to normal och fritid

I'm a blogger, yes I am.

Eller: not so much den gångna terminen. Men nu är jag tillbaka, livs lajvande och sparkar högt. Efter fyra månader av totalfokus och nej-till-allt pga kurs är det nu dags att ge lite kärlek till le blog. Det ska bli mig ett sant nöje att ha lite fritid att sprätta iväg på trams och strunt - och för all del: viktigheter.

En försiktig (om)start - vi kanske börjar så?